Skolscener - Grönshult och Nedrakulla

Svensk flagga     tysk flagga     engelsk flagga
Svenska
     Deutsch      English 

Mer om skolscenerna - Grönshult och Nedrakulla

Berättelserna om Emil är en hyllning till det småländska landskapet, därför blev naturen en viktig del av inspelningarna. Flera av de vackra naturscenerna filmades här i Nedrakulla. Här hittade filmteamet bland annat ett odlingslandskap med åkrar och höhässjor, precis som det såg ut på Emils tid.

I grannbyn Grönshult spelades flera andra scener in.

”Följ med mig allihop”. Lina ser hemlighetsfull ut när hon avbryter kalaset i Katthult. Stämningen är minst sagt nedstämd efter Emils försvinnande, men det 25 personer stora sällskapet reser sig ändå och följer efter Lina genom grinden.

På led går de allihop uppför den smala trappan för att hitta Emil liggandes, mätt och go, bredvid ett kar med korvskinn. ”Gud vare tack o lov, han lever”, säger Alma och Astrid Lingrens berättarröst fortsätter: “Tänk att en enda liten upphittad pojke full med korv kunde göra så många människor så glada.”

Matboden full med rökta skinkor, korvar och runda paltbrödskakor i långa rader, som Emil klättrat till ifrån en planka över nässlorna från snickarboden, ligger i själva verket inte i Gibberyd, utan i Grönshult.

Där spelades också skolgårdsscenerna in, med en mängd Mariannelundsbarn som statister. En av dem var Tommy Martinsson som i filmen uppmanas av sin mamma att akta sig för den där Emil. ”Han lär dig bara en hoper hyss”.
– Vi gjorde många omtagningar. Vi backade fyra meter, blev omsprungna av en flicka, och gick fram mot kameran igen, säger Tommy. Han minns också att regiassistent Ingrid Dalunde inför tagningen tog av honom kepsen och drog den i gruset. Den fick ju inte se för ren ut. 

På skolgården instruerades barnen att springa runt och leka datten.
– Jag var lite blyg på den tiden. Den pojken som mest står stilla och bara snurrar runt lite, det är jag, berättar Tommy.

Inspelningsdagen blev varm. Många av barnen klagade över sina varma kläder och yllestrumporna som stacks i värmen.

Dagslönen för vuxna statister var 75 kronor. Barnen fick 25 kronor per dag, och fick dessutom dricka hur mycket sockerdricka de ville. 

 

Hitta fler inspelningsplatser (länk)


Mehr über Hässleby gård                                            

Die Erzählungen von Michel sind eine Hommage an die smaländische Landschaft, deshalb wurde die Natur ein wichtiger Teil der Dreharbeiten. Mehrere der schönen Naturszenen wurden hier in Nedrakulla gefilmt. Hier fand das Filmteam auch eine Kulturlandschaft mit Äckern und Heureitern, die genau so aussah, wie zu Michels Zeiten.

Im Nachbardorf Grönshult wurden mehrere andere Szenen gedreht.

"Kommt alle mit!" Lina sieht geheimnisvoll aus, als sie das Fest in Katthult unterbricht. Die Stimmung ist gedrückt, nach Michels Verschwinden, aber die 25 Personen große Gesellschaft erhebt sich trotzdem und folgt Lina durch die Pforte.

Im Gänsemarsch gehen sie die schmale Treppe hinauf, um Michel, satt und zufrieden, neben einer Schüssel mit Wurstpelle, liegend zu finden. "Gott sei Dank, er lebt", sagt Alma und Astrid Lindgrens Erzählerstimme ergänzt: "Kaum zu glauben, dass ein kleiner wieder gefundener Junge, der mit Wurst vollgestopft ist, so viele Menschen fröhlich machen kann."

Die Speisekammer, gefüllt mit geräucherten Schinken und runden Blutwurstbroten in langen Reihen, in die Michel vom Tischlerschuppen aus, über eine Planke über die Brennnesseln kletterte, liegt aber nicht in Gibberyd, sondern in Grönshult.

Dort wurden auch die Schulhofszenen gedreht, mit vielen Kindern aus Mariannelund als Statisten. Einer von ihnen war Tommy Martinsson, der im Film von seiner Mutter ermahnt wird, sich vor diesem Michel in Acht zu nehmen: "Er bringt dir nur eine Menge Unfug bei."                                                                                  

"Wir machten viele Wiederholungsaufnahmen. Wir gingen vier Meter zurück, wurden von einem Mädchen überholt, und gingen wieder zur Kamera." sagt Tommy. Er erinnert sich auch, dass ihm Regieassistentin Ingrid Dalunde vor der Aufnahme, seine Schirmmütze abnahm und durch den Kies zog. Sie sollten ja nicht zu sauber aussehen.

Auf dem Schulhof bekamen die Kinder die Anweisung herumzulaufen und Fangen zu spielen.                                                                                           

"Ich war damals etwas schüchtern. Der Junge, der meistens still steht und sich nur etwas dreht, das bin ich", berichtet Tommy.

Der Drehtag wurde warm. Viele der Kinder beschwerten sich über ihre warme Kleidung und die Wollstrümpfe, die in dieser Wärme pickten.

Der Tageslohn für erwachsene Statisten betrug 75 Kronen. Kinder bekamen 25 Kronen und durften außerdem so viel Limonade trinken, wie sie wollten.

Weitere Drehorte finden (Link)


More about Hässleby Gård

The stories about Emil are a tribute to the natural surroundings of Småland, and the scenery is therefore an important part of the filming. A number of the beautiful outdoor scenes were shot here in Nedrakulla. This is also where the film crew found an old agricultural landscape with fields and old-fashioned hay drying racks, just as it would have been in Emil’s day.

Several other scenes were filmed in the neighbouring village of Grönshult.

”Come with me, everybody”. Lina is looking secretive when she interrupts the feast in Katthult. The atmosphere is downhearted, to say the least, after Emil’s disappearance, but the crowd of 25 people get up all the same and follow Lina through the gate.

In a line they all mount the narrow staircase to find Emil lying there, satisfied and with a full stomach, beside a bowl of empty sausage skins. “Praise God, he’s alive”, says Alma and Astrid Lindgren’s storytelling voice continues: “Can you imagine that finding one single little boy, with a stomach full of sausages, could make so many people so happy!”

The food store full of smoked hams, sausages and round blood puddings in long rows, which Emil had climbed into with the help of a plank laid across the nettles from the woodshed, is not actually situated in Gibberyd, but here in Grönshult.

This is also where the schoolyard scenes were filmed, with a great number of Mariannelund children as extras. One of them was Tommy Martinsson who in the film is told by his mum to watch out for that Emil boy. “He’ll only be teachin’ ya a whole lot of mischief”.

“We did a lot of retakes. We backed four metres, were outrun by a girl, and approached the camera again”, says Tommy. He also recalls that before the shoot the production assistant Ingrid Dalunde took off his cap and dragged it through the gravel. It couldn’t look too clean.

In the schoolyard the children were instructed to run around playing tag.

“I was a bit shy in those days. The boy who mostly stands there looking this way and that way, that’s me”, Tommy tells us.

The filming day was a warm one. Many of the children were complaining about their warm clothes and woollen stockings that were itchy in the heat.

The daily pay for adult extras was 75 Crowns. The children received 25 Crowns per day, and on top of that they were allowed to drink as much lemonade as they liked.

   

 

Find more filming locations (link)

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår